Samhällsekonomi: Grunderna, strukturen och flöden
Samhällsekonomi påverkar oss alla varje dag. När mjölkpriset stiger eller när det blir svårare att få jobb - då förändras samhällsekonomin.
Det handlar om hur vi tillsammans hushållar med våra gemensamma resurser. Hur vi producerar, fördelar och konsumerar varor och tjänster.
Vad är samhällsekonomi?
Definition
Samhällsekonomi handlar om hur vi tillsammans hushållar med samhällets knappa resurser.
Om du vill köpa både en ny mobiltelefon och nya skor, men bara har pengar till en sak, måste du välja.
Skillnad mot privatekonomi
Privatekonomi handlar om din och din familjs ekonomi – hur ni använder era pengar.
Samhällsekonomi handlar istället om hela landets ekonomi – hur vi tillsammans använder våra resurser.
Samhällsekonomins delar
Hushållen
Alla privatpersoner och familjer som konsumerar varor och bidrar med arbetskraft. Till exempel familjen Andersson där föräldrarna jobbar som lärare och elektriker.
Näringslivet
Alla företag som producerar varor och tjänster. Till exempel Volvo som tillverkar bilar eller frisörsalongen på hörnet.
Offentlig sektor
Staten, regioner och kommuner som tillhandahåller välfärdstjänster. Till exempel Varbergs kommun som driver skolor.
Finanssektorn
Banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner. Till exempel Swedbank där många har sina lönekonton.
Det samhällsekonomiska kretsloppet
Offentlig sektor
Kommunen betalar lön till Lisa som undersköterska
Hushåll
Lisa köper mat och betalar hyra
Näringsliv
Mataffären betalar skatt på sin vinst
Skatteintäkter
Kommunen använder skatteintäkterna för äldreboendet
Verkliga och finansiella flöden
Verkliga (reala) flöden
Flöden av varor, tjänster och arbete.
När du handlar mat sker ett verkligt flöde av varor från affären till dig.
Finansiella flöden
Flöden av pengar och betalningar.
När du arbetar går ett finansiellt flöde (lön) från arbetsgivaren till dig.
BNP – Bruttonationalprodukt
Bruttonationalprodukten (BNP) är det vanligaste måttet för att mäta ett lands ekonomi.
Värdet av allt
BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Ekonomisk tillväxt
När BNP ökar talar vi om ekonomisk tillväxt.
Högre levnadsstandard
Tillväxt kan leda till fler jobb och högre levnadsstandard.
Konjunkturer
Högkonjunktur
Ekonomin växer snabbt, arbetslösheten är låg
Normal konjunktur
Ekonomin i balans
Lågkonjunktur
Ekonomisk aktivitet minskar, arbetslöshet ökar
Konjunkturer påverkar både offentlig ekonomi (skatteintäkter) och privatekonomi (jobb, löner och priser).
Den svenska modellen
Omfattande välfärdsstat
Offentligt finansierad vård, skola och omsorg för alla.
Exporterande näringsliv
Företag som Volvo, IKEA och Spotify.
Starka fackföreningar
Kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.
Progressivt skattesystem
Högre inkomst ger högre skatteprocent.
Vad är en marknad?
En marknad är där köpare och säljare möts för att utbyta varor och tjänster.
När du går till mataffären, deltar du på matmarknaden. När du söker bostad, deltar du på bostadsmarknaden.
Utbud och efterfrågan
Början av säsongen
Få jordgubbar (lågt utbud) men många vill köpa (hög efterfrågan) ger högt pris.
Mitt i säsongen
Gott om jordgubbar (högt utbud) ger lägre pris.
Olika marknadsformer
Perfekt konkurrens
Många köpare och säljare, ingen påverkar priset
Oligopol
Några få stora företag dominerar
Monopol
En enda säljare dominerar marknaden
Konkurrensverket övervakar marknader och motverkar konkurrensbegränsning i Sverige.
Arbetsmarknadens funktionssätt
Arbetsmarknadens parter
Arbetsgivare som behöver arbetskraft möter arbetstagare som erbjuder sin arbetskraft.
Lönen fungerar som priset på arbete.
Den svenska modellen
På den svenska arbetsmarknaden regleras mycket genom kollektivavtal.
Minimilöner bestäms i kollektivavtal istället för i lag.
Arbetslöshet och dess orsaker
Friktionsarbetslöshet
Tillfällig arbetslöshet när människor byter jobb.
Strukturarbetslöshet
Efterfrågade kompetenser matchar inte tillgänglig arbetskraft.
Konjunkturarbetslöshet
Arbetslöshet som beror på lågkonjunktur.
I Sverige mäts arbetslösheten av SCB och redovisas som andelen av arbetskraften som är arbetslösa.
Vad är inflation?
Inflationsmål
Riksbankens mål för årlig inflation
Glasspris förr
Vad en glass kostade för 20 år sedan
Glasspris nu
Vad samma glass kostar idag
Inflation är en allmän prisökning i ekonomin, vilket innebär att pengar förlorar i värde över tid.
Orsaker till inflation
Efterfrågeinflation
När alla vill köpa mer än vad som finns.
Kostnadsinflation
När det blir dyrare att producera varor och tjänster.
Sparpengar minskar i värde
Om räntan är lägre än inflationen.
Låntagare kan gynnas
De betalar tillbaka med pengar som är mindre värda.
Finanspolitikens verktyg
Offentliga utgifter
Staten kan öka eller minska sina utgifter för att stimulera eller dämpa ekonomin.
Till exempel kan staten bygga fler vägar för att skapa jobb under en lågkonjunktur.
Skatter
Högre skatter minskar hushållens konsumtionsutrymme medan lägre skatter ökar det.
Till exempel kan staten sänka inkomstskatten för att öka konsumtionen.
Beslutsfattare
Finanspolitiken sköts huvudsakligen av regeringen och riksdagen.
De beslutar varje år om statsbudgeten.
Penningpolitikens verktyg
Riksbanken
Sveriges centralbank styr penningpolitiken självständigt.
Styrräntan
Riksbankens viktigaste verktyg, påverkar alla andra räntor i ekonomin.
Höjd styrränta
Blir dyrare att låna pengar, människor konsumerar mindre.
Sänkt styrränta
Blir billigare att låna, människor konsumerar mer.
Skattesystemet
Sverige har i internationell jämförelse en relativt hög skattenivå, vilket möjliggör en omfattande offentlig sektor.
Offentliga utgifter
Välfärdstjänster
Sjukvård, skola, omsorg. En plats i grundskolan kostar cirka 100 000 kr per elev och år.
Socialförsäkringar
Pensioner, sjukförsäkring, föräldraförsäkring. Föräldrar får cirka 80% av sin lön under föräldraledighet.
Infrastruktur
Vägar, järnvägar, IT-nätverk. Underhåll av Sveriges vägar kostar miljarder kronor varje år.
Klimatomställning och ekonomi
Förnybar energi
Investeringar i vindkraft och solenergi.
Transportsektorn
Omställning från fossila bränslen till el och andra fossilfria alternativ.
Gröna näringar
Nya jobb inom miljövänliga branscher.
Industriomställning
LKAB investerar miljarder i fossilfri stålproduktion.
Digitalisering och arbetsmarknad
Jobb försvinner och skapas
Färre bankkassörer men fler IT-tekniker behövs.
Nya kompetenskrav
Många anställda behöver kunna hantera digitala verktyg.
Nya arbetssätt
Distansarbete och gig-ekonomi blir vanligare.
Demografi och välfärdens finansiering
Förr
Personer i arbetsför ålder per pensionär på 1970-talet
Nu
Personer i arbetsför ålder per pensionär idag
Äldreomsorg
Genomsnittlig årskostnad för en plats på äldreboende
Sveriges befolkning åldras, vilket skapar utmaningar för välfärdens finansiering.
Dina egna ekonomiska beslut i samhällsperspektiv
Konsumtionsval
Dina val påverkar miljön och företagens produktion.
Ökad efterfrågan på ekologiska produkter får fler företag att satsa på sådan produktion.
Sparande
Ditt sparande påverkar vad banker kan låna ut.
Pensionssparande kan investeras i företag som skapar jobb.
Utbildningsval
Dina val påverkar arbetsmarknaden.
Fler som utbildar sig till sjuksköterskor kan minska bristen inom vården.
Ekonomi i samhällsdebatten
Skilja fakta från åsikter
Arbetslöshetsnivån är ett faktum, men huruvida arbetslöshetsersättningen bör höjas är en åsiktsfråga.
Förstå avvägningar
Lägre skatter ger mer pengar i plånboken, men också mindre pengar till skola och sjukvård.
Se olika perspektiv
Höjd bensinskatt kan vara bra för miljön men svår för människor på landsbygden.
Ekonomiskt medborgarskap
Ett demokratiskt samhälle behöver medborgare som kan diskutera och ta ställning i ekonomiska frågor på ett informerat sätt.
Genom att förstå samhällsekonomins grunder kan du bli en aktiv deltagare i samhällsdebatten och fatta medvetna ekonomiska beslut.
Ekonomiskt medborgarskap handlar om att se kopplingen mellan dina egna val och samhället i stort.